Demo Begripsamtest, sv: Difference between revisions

Latest revision as of 07:07, 22 April 2026

Löpande text med bild

En resande grupp äter en enkel gemensam måltid bestående av bröd och dryck från *Livre du roi Modus et de la reine Ratio*, 1300-tal.

Forskning kring medeltidens mat försöker beskriva livsmedel, matlagningsmetoder och matvanor som förekom i europeiska samhällen under medeltiden, en period som sträcker sig från cirka år 400 e.Kr. till 1500 e.Kr. Under denna period etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa blev en grund för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade handel med flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade recept och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre klasserna.

Måltider

John, hertigen av Berry avnjuter en måltid. Hertigen sitter under en utsmyckad baldakin och är uppassad av ett flertal betjänter. På bordet, till vänster om hertigen, står ett utsmyckat saltkar i form av ett skepp, även kallad *nef*; från *Très Riches Heures du Duc de Berry*, ca 1410.

Under medeltiden intogs vanligen två måltider per dag; middag någon gång mellan klockan 10.00 och 14.00 och kvällsmål sent på eftermiddagen eller kvällen. Systemet med två måltider förblev stabilt under senmedeltiden. Mellanmål var vanliga, men var också en fråga om social status eftersom de som inte behövde utföra kroppsarbete kunde avstå från dem. Frukost var något som adel, präster och medlemmar av religiösa ordnar undvek eftersom det ansågs syndigt att bryta nattens fasta för tidigt på dagen. Av praktiska skäl åt arbetsklassen ett morgonmål och det var även tolererat att barn, kvinnor och äldre gjorde det. Sena måltider (reresoper, av occitanska rèire-sopar "sent kvällsmål") med åtskilliga mängder alkohol ansågs osedliga. Dessa sena måltider blev ofta förknippade med syndiga förehavanden som hasardspel, grova skämt och oanständigt flörtande. Mindre mellanmål var vanliga (trots att även de ansågs opassande av den tidens moralister) och arbetare kunde få tillägg av sina arbetsgivare för att köpa en mindre matbit att äta på raster.

Tabell

Fastighet	Byggår	Arkitekt	Byggherre	Fastighetsägare 2025	Verksamhet 2025
Villa Geber	1913	Ragnar Östberg	Philip Geber	Salvatore Grimaldi	privatbostad
Tryggerska villan	1914	Ivar Tengbom	Ernst Trygger	Sveriges advokatsamfund	kontor
Brittiska residenset	1915	Richard Allison	brittiska staten	brittiska staten	ambassadörsbostad
Bünsowska villan	1919	Carl Westman	Robert Bünsow	saudiarabiska staten	ambassad
Tillbergska villan	1919	Ivar Tengbom	Knut Tillberg	sydkoreanska staten	ambassad
Villa Gumælius	1924	Erik Trana	A. S:son Gumælius	ungerska staten	ambassad
Villa Bonde	1925	Cyrillus Johansson	Nils Gustaf Bonde	turkiska staten	ambassad

Punktlista

Första punkten
Andra punkten
Tredje punkten

Numrerad lista

Första punkten
Andra punkten
Tredje punkten

Handlingslista

Frukt
- Äpple
- Päron
Grönsaker
- Morot
- Lök

Källor

Den här artikeln innehåller delvis bearbetade sammanfattningar från:

Medeltidens mat på Wikipedia, tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.
Diplomatstaden på Wikipedia, tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.

@@ Line 1: / Line 1: @@
+== Löpande text med bild ==
 [[File:Peasants breaking bread.jpg|thumb|right|En resande grupp äter en enkel gemensam måltid bestående av bröd och dryck från ''Livre du roi Modus et de la reine Ratio'', 1300-tal.]]
 Forskning kring '''medeltidens mat''' försöker beskriva [[Svwp:livsmedel|livsmedel]], matlagningsmetoder och matvanor som förekom i [[Svwp:Europa|europeiska]] samhällen under [[Svwp:medeltiden|medeltiden]], en period som sträcker sig från cirka år 400 e.Kr. till 1500 e.Kr. Under denna period etablerades många nya vanor inom [[Svwp:kosthållning|kosthållning]] och [[Svwp:matlagning|matlagning]] över hela Europa och många av dessa blev en grund för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade [[Svwp:handel|handel]] med flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade [[Svwp:Recept (matlagning)|recept]] och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre [[Svwp:Klassamhälle|klasserna]].
@@ Line 4: / Line 6: @@
 == Måltider ==
 [[File:Les Très Riches Heures du duc de Berry Janvier.jpg|thumb|200px|right|John, hertigen av [[Svwp:Berry|Berry]] avnjuter en måltid. Hertigen sitter under en utsmyckad [[Svwp:baldakin|baldakin]] och är uppassad av ett flertal betjänter. På bordet, till vänster om hertigen, står ett utsmyckat saltkar i form av ett skepp, även kallad ''nef''; från ''[[Svwp:Les Très Riches Heures du Duc de Berry|Très Riches Heures du Duc de Berry]]'', ca 1410.]]
 Under medeltiden intogs vanligen två måltider per dag; [[Svwp:Middag (mat)|middag]] någon gång mellan klockan 10.00 och 14.00 och kvällsmål sent på eftermiddagen eller kvällen. Systemet med två måltider förblev stabilt under senmedeltiden. [[Svwp:Mellanmål|Mellanmål]] var vanliga, men var också en fråga om social status eftersom de som inte behövde utföra kroppsarbete kunde avstå från dem. [[Svwp:Frukost|Frukost]] var något som [[Svwp:adel|adel]], [[Svwp:Präst|präster]] och medlemmar av religiösa ordnar undvek eftersom det ansågs syndigt att bryta nattens [[Svwp:fasta|fasta]] för tidigt på dagen. Av praktiska skäl åt arbetsklassen ett morgonmål och det var även tolererat att barn, kvinnor och äldre gjorde det. Sena måltider (''reresoper'', av [[Svwp:occitanska|occitanska]] ''rèire-sopar'' "sent kvällsmål") med åtskilliga mängder alkohol ansågs [[Svwp:Osedlig|osedliga]]. Dessa sena måltider blev ofta förknippade med syndiga förehavanden som [[Svwp:hasardspel|hasardspel]], grova skämt och oanständigt flörtande. Mindre [[Svwp:mellanmål|mellanmål]] var vanliga (trots att även de ansågs opassande av den tidens moralister) och arbetare kunde få tillägg av sina arbetsgivare för att köpa en mindre matbit att äta på raster.
-=== Etikett ===
+== Tabell ==
-Under senare delen av medeltiden fanns en tendens att i viss mån försöka undkomma den stränga [[Svwp:kollektivism|kollektivism]] som genomsyrade perioden. Måltiden var en social händelse, precis som alla andra aspekter av medeltida livsföring. Hela hushållet, inklusive [[Svwp:tjänare|tjänare]], skulle äta tillsammans. Att dra sig undan för att äta på egen hand eller med en eller två nära vänner ansågs slösaktigt och snudd på misstänkt i en värld där alla i samhället var beroende av varandra för att överleva. På 1200-talet rådde exempelvis den engelske biskopen av [[Svwp:Lincoln, Lincolnshire|Lincoln]] [[Svwp:Robert Grosseteste|Robert Grosseteste]] grevinnan av Lincoln att "förbjuda middag och kvällsmål utanför matsalen, i hemliga och privata [[Svwp:gemak|gemak]], för detta leder till slöseri och ger ingen ära åt herre eller fru. Han rådde också grevinnan att hålla ögonen på tjänarna så att de inte smet iväg med matrester för att avnjuta dem sent på kvällen istället för att skänka dem till fattiga som [[Svwp:allmosa|allmosor]].
+{| class="wikitable" style="font-size:90%;"
+! style="width:12em;" | Fastighet
+! style="width:5em;" | Byggår
+! style="width:12em;" | Arkitekt
+! style="width:12em;" | Byggherre
+! style="width:15em;" | Fastighetsägare 2025
+! style="width:15em;" | Verksamhet 2025
+|-
+| [[Svwp:Villa Geber|Villa Geber]]
+| 1913
+| [[Svwp:Ragnar Östberg|Ragnar Östberg]]
+| [[Svwp:Philip Geber|Philip Geber]]
+| [[Svwp:Salvatore Grimaldi|Salvatore Grimaldi]]
+| privatbostad
+|-
+| [[Svwp:Tryggerska villan|Tryggerska villan]]
+| 1914
+| [[Svwp:Ivar Tengbom|Ivar Tengbom]]
+| [[Svwp:Ernst Trygger|Ernst Trygger]]
+| [[Svwp:Sveriges advokatsamfund|Sveriges advokatsamfund]]
+| kontor
+|-
+| [[Svwp:Brittiska residenset|Brittiska residenset]]
+| 1915
+| [[Svwp:Richard Allison|Richard Allison]]
+| [[Svwp:Storbritannien|brittiska staten]]
+| [[Svwp:Storbritannien|brittiska staten]]
+| ambassadörsbostad
+|-
+| [[Svwp:Bünsowska villan|Bünsowska villan]]
+| 1919
+| [[Svwp:Carl Westman|Carl Westman]]
+| [[Svwp:Robert Bünsow|Robert Bünsow]]
+| [[Svwp:Saudiarabien|saudiarabiska staten]]
+| ambassad
+|-
+| [[Svwp:Tillbergska villan|Tillbergska villan]]
+| 1919
+| [[Svwp:Ivar Tengbom|Ivar Tengbom]]
+| [[Svwp:Knut Tillberg|Knut Tillberg]]
+| [[Svwp:Sydkorea|sydkoreanska staten]]
+| ambassad
+|-
+| [[Svwp:Villa Gumælius|Villa Gumælius]]
+| 1924
+| [[Svwp:Erik Trana (arkitekt)|Erik Trana]]
+| [[Svwp:A. S:son Gumælius|A. S:son Gumælius]]
+| [[Svwp:Ungern|ungerska staten]]
+| ambassad
+|-
+| [[Svwp:Villa Bonde|Villa Bonde]]
+| 1925
+| [[Svwp:Cyrillus Johansson|Cyrillus Johansson]]
+| [[Svwp:Nils Gustaf Bonde|Nils Gustaf Bonde]]
+| [[Svwp:Turkiet|turkiska staten]]
+| ambassad
+|}
+== Punktlista ==
+* Första punkten
+* Andra punkten
+* Tredje punkten
+== Numrerad lista ==
+# Första punkten
+# Andra punkten
+# Tredje punkten
+== Handlingslista ==
+* Frukt
+** Äpple
+** Päron
+* Grönsaker
+** Morot
+** Lök
 == Källor ==
-Den här artikeln är en bearbetad sammanfattning av ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltidens_mat Medeltidens mat]'' på [https://sv.wikipedia.org Wikipedia], tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.
+Den här artikeln innehåller delvis bearbetade sammanfattningar från:
+* ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Medeltidens_mat Medeltidens mat]'' på [https://sv.wikipedia.org Wikipedia], tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.
+* ''[https://sv.wikipedia.org/wiki/Diplomatstaden Diplomatstaden]'' på [https://sv.wikipedia.org Wikipedia], tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.