Demo, sv: Difference between revisions
imported>Sebastian No edit summary |
No edit summary |
||
(One intermediate revision by the same user not shown) | |||
Line 1: | Line 1: | ||
Syntetiskt tal av den andra typen är det som man oftast avser då man talar om talsyntes. Detta är betydligt mer komplicerat. Eftersom alla tänkbara ord omöjligt kan finnas inspelade måste man istället konstruera åtminstone de ovanligare orden med hjälp av antingen helt syntetiserade språkljud, [[fonem]], eller genom att klippa ihop stavelser från förlagrade inspelade fonem. I det senare fallet är det i praktiken nödvändigt att använda ''bifoner'', det vill säga förlagrade tvåfonemssekvenser eller hela stavelser, eftersom varje fonem i naturligt tal redan föregriper nästa språkljud och i praktiken inte förekommer i ren och neutral form. På detta sätt går det idag att generera ord med rimligt människolik uttalskvalitet. Större kvarstående utmaningar är till exempel [[lånord]] och [[kodväxling]], där ordens uttal inte följer språkets standarduttalsmönster. | Syntetiskt tal av den andra typen är det som man oftast avser då man talar om talsyntes. Detta är betydligt mer komplicerat. Eftersom alla tänkbara ord omöjligt kan finnas inspelade måste man istället konstruera åtminstone de ovanligare orden med hjälp av antingen helt syntetiserade språkljud, [[Svwp:Fonem|fonem]], eller genom att klippa ihop stavelser från förlagrade inspelade fonem. I det senare fallet är det i praktiken nödvändigt att använda ''bifoner'', det vill säga förlagrade tvåfonemssekvenser eller hela stavelser, eftersom varje fonem i naturligt tal redan föregriper nästa språkljud och i praktiken inte förekommer i ren och neutral form. På detta sätt går det idag att generera ord med rimligt människolik uttalskvalitet. Större kvarstående utmaningar är till exempel [[Svwp:Lånord|lånord]] och [[Svwp:Kodväxling|kodväxling]], där ordens uttal inte följer språkets standarduttalsmönster. |
Latest revision as of 10:51, 3 July 2024
Syntetiskt tal av den andra typen är det som man oftast avser då man talar om talsyntes. Detta är betydligt mer komplicerat. Eftersom alla tänkbara ord omöjligt kan finnas inspelade måste man istället konstruera åtminstone de ovanligare orden med hjälp av antingen helt syntetiserade språkljud, fonem, eller genom att klippa ihop stavelser från förlagrade inspelade fonem. I det senare fallet är det i praktiken nödvändigt att använda bifoner, det vill säga förlagrade tvåfonemssekvenser eller hela stavelser, eftersom varje fonem i naturligt tal redan föregriper nästa språkljud och i praktiken inte förekommer i ren och neutral form. På detta sätt går det idag att generera ord med rimligt människolik uttalskvalitet. Större kvarstående utmaningar är till exempel lånord och kodväxling, där ordens uttal inte följer språkets standarduttalsmönster.