Demo Begripsamtest, sv

Löpande text med bild

En resande grupp äter en enkel gemensam måltid bestående av bröd och dryck från Livre du roi Modus et de la reine Ratio, 1300-tal.

Forskning kring medeltidens mat försöker beskriva livsmedel, matlagningsmetoder och matvanor som förekom i europeiska samhällen under medeltiden, en period som sträcker sig från cirka år 400 e.Kr. till 1500 e.Kr. Under denna period etablerades många nya vanor inom kosthållning och matlagning över hela Europa och många av dessa blev en grund för de moderna europeiska köken. Transport och kommunikation var betydligt långsammare än idag, vilket omöjliggjorde eller fördyrade handel med flera typer av mat. De välbärgade kunde emellertid låta sina matvanor påverkas av importerade recept och råvaror, och successivt spred sig främmande kulturers matvanor även till de lägre klasserna.

Måltider

John, hertigen av Berry avnjuter en måltid. Hertigen sitter under en utsmyckad baldakin och är uppassad av ett flertal betjänter. På bordet, till vänster om hertigen, står ett utsmyckat saltkar i form av ett skepp, även kallad nef; från Très Riches Heures du Duc de Berry, ca 1410.

Under medeltiden intogs vanligen två måltider per dag; middag någon gång mellan klockan 10.00 och 14.00 och kvällsmål sent på eftermiddagen eller kvällen. Systemet med två måltider förblev stabilt under senmedeltiden. Mellanmål var vanliga, men var också en fråga om social status eftersom de som inte behövde utföra kroppsarbete kunde avstå från dem. Frukost var något som adel, präster och medlemmar av religiösa ordnar undvek eftersom det ansågs syndigt att bryta nattens fasta för tidigt på dagen. Av praktiska skäl åt arbetsklassen ett morgonmål och det var även tolererat att barn, kvinnor och äldre gjorde det. Sena måltider (reresoper, av occitanska rèire-sopar "sent kvällsmål") med åtskilliga mängder alkohol ansågs osedliga. Dessa sena måltider blev ofta förknippade med syndiga förehavanden som hasardspel, grova skämt och oanständigt flörtande. Mindre mellanmål var vanliga (trots att även de ansågs opassande av den tidens moralister) och arbetare kunde få tillägg av sina arbetsgivare för att köpa en mindre matbit att äta på raster.

Tabell

Fastighet	Byggår	Arkitekt	Byggherre	Fastighetsägare 2025	Verksamhet 2025
Villa Geber	1913	Ragnar Östberg	Philip Geber	Salvatore Grimaldi	privatbostad
Tryggerska villan	1914	Ivar Tengbom	Ernst Trygger	Sveriges advokatsamfund	kontor
Brittiska residenset	1915	Richard Allison	brittiska staten	brittiska staten	ambassadörsbostad
Bünsowska villan	1919	Carl Westman	Robert Bünsow	saudiarabiska staten	ambassad
Tillbergska villan	1919	Ivar Tengbom	Knut Tillberg	sydkoreanska staten	ambassad
Villa Gumælius	1924	Erik Trana	A. S:son Gumælius	ungerska staten	ambassad
Villa Bonde	1925	Cyrillus Johansson	Nils Gustaf Bonde	turkiska staten	ambassad

Punktlista

• Första punkten
• Andra punkten
• Tredje punkten

Numrerad lista

1. Första punkten
2. Andra punkten
3. Tredje punkten

Handlingslista

• Frukt
  • Äpple
  • Päron
• Grönsaker
  • Morot
  • Lök

Källor

Den här artikeln innehåller delvis bearbetade sammanfattningar från:

• Medeltidens mat på Wikipedia, tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.
• Diplomatstaden på Wikipedia, tillgänglig under licensen CC BY-SA 4.0.